Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
En flyende Stjärtmes får starta bloggen. Jag lyckades få några bilder på den snabba mesen Storlommen höll sig mest under vattenytan. Någr... -
Intresset verkade dock inte så stort Inget fjäsk i näbben kanske var anledningen ......................
Så ljuvligt och gyllene Lola! Men du, inte är väl färgerna borta bara för att löven har fallit?(förra inlägget) Du visar ju här att solen, den lågt stående tar över och värmer våra dystra höstsjälar...tack!
SvaraRaderaKram...färger finns alltid, du hittar dem!
Tack för din fina kommentar!
RaderaNej nej nej! Färgerna är inte borta! De finns i tanken, i minnet och i reflektionerna i frosten som smyger sig på.
Höstens gråtoner låter oss vänta på det vi inte ska ta förgivet!!